Skulle Petter hitta hem från crusingen? Höll bilen hela vägen? Va hände sedan? Ja frågorna är många men som författare till denna blogg ska jag nu bringa klarhet!
Petter ramlade hem när klockan var närmare halv tre på natten, hörde att bilen kom, det sprang omkring folk i gruset utanför. Jag väcktes ur dvalan av att en utav pojkarna hänge sig i våran vällingklocka, ja alltså inga självmordsförsök (tror jag i alla fall)! Det hängde inte kvar någon på morgonen när jag kom ut kan jag tala om för alla som blev oroliga.
Sägnen säger att det var Anton som klämtade i våran klocka tidigt i ottan, tack Anton!
På söndag morgon var det promenad med hund och väckning av Petter. Han hade ju lovat att följa med mig till stallet. Han kom upp vid halv elva och följde (glatt) med till stallet. Han cyklade snällt med på en långtur i skogen. Lite bakis var han allt och törstig. Nästa gång blir det fika och dricka till Petter i planeringen!
Vi höll ett bra tempo i skogen, Måna tävlade med Petter och cyklen hela tiden! Så det var mycket galopp på barriga stigar och på grusiga vägar. Härligt!
Måna und me! (Måna och jag) Översättning för dom som inte är så internationella som jag.
Nu när Petter var med och tog kort på oss kunde jag väl åtminstone dragit in magen!
Ridskole Brigit ringde förut, jag ska vara funktionär på söndag! Jag ska vara med på framhoppningen, vi får väl se hur det går! Kan bli väldigt spännande för många när jag springer omkring som den virriga höna jag är.
3 kommentarer:
Är det någon som läser här? :P
//Bloggerskan
gubbarna kom hem helskinnade iallafall.. hoppas inte anton var för jävlig :P
Ingen kan vara värre än Petter! :D
Skicka en kommentar